Lyssnar på gamla spellistor på Spotify och tänker på fina tider. Lite nostalgisk måste man ju få bli. The Call frambringar sena vinkvällar med Helena, Henny & KK, Goodbye & Go kastar in mig i ett rökigt vardagsrum med Pekka, och hör jag tonerna av Don't Go Too Fast sitter jag på Verkstadsskolevägen 32B med Sanna.

Why'd you have to be so cute?
It's impossible to ignore you
Must you make me laugh so much?
It's bad enough we get along so well
Say goodnight & go

Har ångest för första gången på länge.
Inte förlamande, panikartad ångest. Men ångest.
Vill gömma mig i mitt rum och stirra på anime ett dygn eller två.
Men mitt rum är 52 mil bort.

Alltid lika svårt att veta vad som är "hemma" när man precis flyttat till en ny stad.
Gävle känns trevligt, men just nu slår nog hjärtat mer för västkusten. Jag saknar mina gobitar!

Hittills ikväll har jag ätit middag med familjen, druckit vin & ätit tapas med mamsen, och nu tittar vi på "Så mycket bättre". Senare tänkte jag ta mig ut på stan och ta en öl med syster och Nicke.

Vid den här tiden nästa vecka vaknar jag bakfull på Valbogatan.
GÖTT!

Bara så ni vet att jag inte gett upp liksom.
Har dessutom sparat 91,83 kr hittills.
Känns okej. Inte alls lika röksugen som innan. Det är mest tristessen som gör det svårt, vill gärna röka när jag är uttråkad. Försöker påminna mig själv om att det är ganska tråkigt att röka också. Kan lika gärna rulla tummarna och inte få cancer istället.

Fick för mig att jag skulle leva i celibat igen för några veckor sen, men ångrar mig.
Blir kåt så fort jag tecknar "landslag".

Jag har aldrig varit förtjust i storstäder. Nog för att jag älskar anonymiteten, men folkmassorna är ofta alldeles för överväldigande för att jag ska kunna uppskatta all eventuell tid jag tillbringar i större städer, typ Stockholm eller Göteborg. Igår kändes det dock som att Göteborg faktiskt är en riktigt mysig stad (och inte alls lika stor som jag först inbillat mig), samt att jag nog kommer att kunna trivas riktigt bra därinne till slut.

Jag, Elaine, Jesper, Frida och Maria åkte in och åt middag på en liten italiensk restaurang (Fontana di Trevi), mötte sen upp Suzanne, Josefin, Elin och Marre för att gå på teater, "Apatiska för nybörjare", och sen tog vi en öl på L'Assasino på Andra Långgatan (jag kommer troligtvis att bli förälskad i Andra Lång, älskar sunket).

Längtar hem som fan, men jag älskar verkligen att vara här.
Göteborg har tagit mig med storm.

Åtminstone känner jag mig som en när jag sitter där och storögt drar med fingrarna över min nya telefon. Vad är det för jävla rocket science jag gett mig in på? Undrar om jag någonsin kommer att lära mig det här. Tveksamt, må jag säga.

Annars går det än så länge bra med att inte röka. Jag har laddat ner en "Sluta röka"-app till telefonen (haha, DET kan jag åtminstone), så nu har jag varit rökfri i 3 dagar, 9h och 10 minuter.

Det är inte, har aldrig varit och kommer aldrig att vara vare sig enkelt, njutningsfullt eller kul att sluta röka.

Note to self:
- cigaretter får dig inte att må bättre, utan sämre
- du kan faktiskt KÄNNA dofter & smaker nu, how cool is that?
- nervositeten & paniken du känner när du inte kan röka, känner inte icke-rökare/ex-rökare
- cigaretter är anledningen till att du mår dåligt, inte räddningen från det
- miljoner människor har slutat röka, du är inte något slags komplicerat specialfall som det är omöjligt för; det har funnits mer inbitna rökare än dig som slutat tvärt & aldrig sett tillbaka.
- sluta tycka så jävla synd om dig själv, tyck synd om rökarna istället. är du ledsen för att du inte jobbar aktivt mot kol och cancer längre? skärp dig för fan.
- du är inte så pass självdestruktiv som du inbillar dig, sluta vara så jävla dramatisk din fjant
- huvudvärk, yrsel, hjärtklappning & röksug går över, men det gör fan inte lungcancer.
- grow a pair, stå ut, det går över. för varje sekund du inte röker är du närmare slutet.

.. men det är svårt ikväll av någon anledning.
Tror jag är lite uppe i varv, kanske på grund av att jag träffat Henny.
Sitter åtminstone i min säng med en kopp jordgubbste, så jag hoppas att jag snart ska slockna som ett utblåst ljus. Kan informera herrskapet om att jag åkt spårvagn helt själv idag (även om jag fick noggranna instruktioner), och dessutom träffat massvis med folk jag inte kände sen innan. Så jävla gött att INTE vara på internatet.

Jaha, då har jag impulsshoppat en ny mobil.
Eller, impuls & impuls, jag har väl funderat på det här ganska länge.
Min lilla Nokia kan man i princip bara ringa & SMSa med, så det är väl på tiden att jag joinar the cool club nu antar jag. Det blev iallafall en Samsung Galaxy S2. Får se när den kommer!

Ikväll ska vi in på Kulturnatta och titta på invigningen!
Skönt att få lite omväxling från internatet, se lite nya ansikten och sånt därnt ni vet.
Förhoppningsvis kan jag träffa Henny också, för hon har precis kommit till stan!
Pratade nyss i telefon med henne och det var så underbart att höra en bekant röst.